
Stadsdelsprofiler
Butik och restaurang: så mäts påverkan på området
Med området avses närmiljön kring adressen, det lokala centrumutbudet och kommunens statistik. Påverkan mäts genom försäljningsförändring, besöksflöden, kundräkning och vakansgrader.
Butik och restaurang: så mäts påverkan på området
Med området avses närmiljön kring adressen, det lokala centrumutbudet och kommunens statistik. Påverkan mäts genom försäljningsförändring, besöksflöden, kundräkning och vakansgrader. Inget enskilt mått fångar effekten av en ny aktör, därför används flera tillsammans.
För butik är SCB:s Detaljhandelsindex det namngivna måttet på försäljningsvolym. Besöksflöden mäts med besökarräknare som Vemcount, och omsättningsdata samlas in via VemTenant (Vemco Group).
Restaurangindex sammanställs av SCB och publiceras av Visita per kvartal och restaurangkategori. Indexet följer restaurangernas försäljningsvolym per segment.
Som jämförelse var den totala restaurangmarknaden 2025 cirka 185 miljarder kronor inklusive moms. Försäljningsvolymen ökade med 0,5 procent jämfört med 2024.
Effekten beror på restaurangtyp, butikstyp och områdets roll. Visita beskriver en marknad där helheten rör sig långsamt medan enskilda segment går i helt olika riktningar.
SCB:s statistik för 2020 visar samma sak vid en kraftig störning. Restaurangernas totala försäljning landade då på 104 miljarder kronor, en minskning med 20 procent jämfört med 2019. Det finns alltså inget enhetligt svar på vad en ny restaurang gör med ett område.
SCB:s kartläggning av restaurangernas försäljning 2020 publicerades i april 2021. Den redovisar utfallet per tätortsstorlek, per län och per läge i förhållande till boende och arbetande inom 1 000 meter.
Butik och restaurang delar kundunderlag men inte flöde. Dagligvaror och personlig service hör till vardagens ärenden, medan en nöjesrestaurang lever av kvälls- och helgflöden. Därför måste områdets roll bedömas innan den nya aktörens koncept beskrivs.
En inventering av faktiska lokala verksamheter visar vilka aktörer som finns i närmiljön.
Efterfrågan är inte statisk: i en Visita-undersökning med 1 130 svenskar som svarat om restaurangvanor pekar resultaten på att antalet restaurangluncher ökar.
Färre uppger att de planerar att minska sina restaurangbesök. Förändringen är störst bland de mest frekventa restauranggästerna.
Restaurangkonsumtionen väntas stiga något under 2026, efter att ha legat stilla 2025.
Restaurangbedömningen kan jämföra restaurangsegment, tätortsstorlek och läge. För butik används i stället Detaljhandelsindex, besöksmätning och en inventering av det lokala utbudet.
Restaurangens försäljningsvolym kan följas per segment via Restaurangindex. Måttet visar inte ensamt vad en enskild ny aktör säljer.
För butik används Detaljhandelsindex och besöksmätning tillsammans med en inventering av den lokala kategorifördelningen. Restaurangens segment och flöden bedöms separat; måtten för restaurangbranschen kan inte överföras direkt till butik.
Restaurangens segment styr utfallet – snabbmat, hotellnära och personalrestauranger går olika vägar
Visitas kvartalssiffror visar en spretig marknad. Under andra kvartalet 2026 ökade restaurangernas totala försäljningsvolym med 2,8 procent jämfört med samma period föregående år.
Snabbmatsrestauranger hade högst utfall (6,3 procent), följt av hotellens restauranger (5,4 procent) och trafiknära restauranger (5,0 procent). Nöjesrestaurangerna hade lägst utfall (0,1 procent).
Kvartalet innan, första kvartalet 2026, minskade den totala försäljningsvolymen med 0,7 procent. Sämst gick personalrestaurangerna (-8,6 procent), följt av lunch- och kvällsrestauranger.
Samma mönster syns i SCB:s sammanställning för 2020, då den totala restaurangförsäljningen föll med 20 procent. Snabbmatsrestaurangerna tappade bara 1,3 procent, medan trafiknära restauranger minskade med 41,2 procent.
Personalrestauranger och nöjesrestauranger/pubar/barer minskade med 35,9 procent vardera, kaféer och konditorier med 24,7 procent och lunch- och kvällsrestauranger med 19 procent.
Skillnaden mellan snabbmat och personalrestaurang var alltså mer än trettio procentenheter i samma konjunktur. SCB-statistikern Daniel Lennartsson konstaterar att snabbmatsrestaurangerna klarade sig bäst och att nöjesrestaurangerna klarade sig sämre än branschen som helhet.
Kvartalssiffrorna avser försäljningsvolym per segment. De säger inget om en enskild adress, men de visar vilket segment som är känsligast när flödena förändras.
För områdesbedömningen måste målgruppen identifieras innan effekten kan uppskattas. En snabbmatsetablering lever av flöde – förbipasserande, bilister, handelsområden – och konkurrerar främst med andra snabbmatsaktörer i samma flöde.
En personalrestaurang hänger direkt på antalet arbetsplatser i närområdet och drabbas hårt om arbetsstyrkan minskar eller arbetar på annat håll. En nöjesrestaurang, pub eller bar är beroende av kvälls- och helgflöden.
Under 2025 var de marknadssegment som uppvisade ökade försäljningsvolymer snabbmatsrestauranger, trafiknära restauranger och nöjesrestauranger. Många restauranger har fortfarande inte återhämtat sig efter inflationsåren.
Under tredje kvartalet 2025 ökade försäljningsvolymen i flera restaurangkategorier. Snabbmatsrestauranger följt av personalrestauranger stod för den största uppgången.
Lojaliteten påverkar utfallet i samma segment. Guestros egen plattformsdata visar att stamgäster kan besöka en restaurang upp till 250 procent oftare och spendera cirka 30 procent mer per besök.
Återkommande kunder går att mäta i både butik och restaurang. I kassasystemet syns hur stor andel av besökarna som köper och hur ofta de återkommer över tid.
Lojalitetsprogram kan följas med samma mått över tid. Då syns om en ny aktör skapar nya besökare eller främst omfördelar befintliga kunders besök inom området.
För butik motsvarar segmentfrågan vilken kategori som avses. Dagligvaror och personlig service hör till vardagens ärenden. En ny butik i samma kategori kan därför omfördela besökare snarare än skapa nya.
Restaurangens segment avgör flödet: snabbmat lever av förbipasserande, personalrestaurang av arbetsplatser, nöjesrestaurang av kvällar och helger. Butikens kategori avgör på samma sätt om den lever av vardagsärenden eller besök över tid. Effekten på området blir olika även när adressen är densamma.
Försäljningsutveckling i restaurangbranschen per segment – Q2 2026
Restaurangernas kundunderlag varierade med tätort och läge
SCB:s statistik för 2020 visar att nedgången varierade systematiskt med tätortens storlek. I tätorter med 100 000 invånare och fler föll restaurangförsäljningen med 25,7 procent, i tätorter med 50 000–99 999 invånare med 18,9 procent och i tätorter med 10 000–49 999 invånare med 12,0 procent.
I tätorter med 1 000–9 999 invånare föll försäljningen med 11,7 procent och i tätorter med 200–999 invånare med 10,8 procent. Utanför tätort bröts sambandet: där föll försäljningen med 27,7 procent, i nivå med de största städerna.
Det gick sämre för restauranger i större tätorter än i mellanstora. Allra bäst gick det i kommuner där en stor del av försäljningen sker på sommaren.
Regionalt skilde det också kraftigt: mest minskade försäljningen i Stockholms län (-25,3 procent), minst i Blekinge (-11,2 procent). Bland kommunerna var Strömstad (-51 procent), Sigtuna (-51 procent) och Arjeplog (-50 procent) hårdast drabbade.
Daniel Lennartsson, statistiker på SCB, säger att försäljningen föll i alla län. Mest i Stockholm och minst i Blekinge.
Ännu mer relevant för en enskild plats är relationen mellan boende och arbetande inom 1 000 meter. Där fler bodde än arbetade i närområdet minskade restaurangförsäljningen med 13,2 procent. Där fler arbetade än bodde tappade restaurangerna 29,1 procent.
Stefan Svanström, expert på geografiska informationssystem på SCB, pekar ut just den relationen. Kombinationstabellen visar att båda faktorerna spelar roll samtidigt.
I tätorter med 100 000 invånare och fler föll restauranger i boendedominerade lägen med 15 procent, men i arbetsplatsdominerade lägen med 32,3 procent.
I tätorter med 20 000–99 999 invånare var siffrorna -12,7 respektive -20,9 procent, och i tätorter med 5 000–19 999 invånare -10,6 respektive -12,5 procent.
På landsbygd och i orter under 5 000 invånare var skillnaden åter stor: -12,2 procent i boendedominerade lägen mot -29,4 procent i arbetsplatsdominerade.
För restauranger kan en etablering jämföras med SCB:s statistik efter tätortsstorlek och om läget domineras av boende eller arbetande. Jämförelsetalen gäller restaurangernas utfall 2020, inte en prognos för en enskild ny verksamhet. Butiker behöver separat underlag.
I samband med pandemin arbetade fler hemifrån, vilket kan ha påverkat delar av restaurangbranschen.
Läget avgör hur känslig etableringen är. Ett arbetsplatsdominerat läge tappar underlag när arbetsstyrkan minskar eller arbetar hemifrån, medan ett boendedominerat läge håller ett jämnare vardagsflöde.
För restauranger bör bedömningen utgå från områdets befolknings- och arbetsplatsprofil och från den restaurangstatistik som finns för läget. De jämförelsetalen beskriver branschens historiska utfall, inte en säker effekt av en ny etablering.
Geografin ger bakgrund även när en butik bedöms, men SCB:s siffror här gäller restaurangförsäljning.
SCB:s samband mellan boende, arbetande och restaurangförsäljning ska inte användas som butiksstatistik.
Statistiskt utfall för restaurangförsäljning 2020 – enligt SCB
- Total nedgång 2020
- 20 %
- Största nedgång: trafiknära restauranger
- 41,2 %
- Största nedgång: personal- & nöjesrestauranger
- 35,9 %
- Minsta nedgång: snabbmatsrestauranger
- 1,3 %
Fördelar och nackdelar med arbetsplatsdominerat vs boendedominerat läge
- Fördelar – arbetsplatsdominerat läge
- Hög vardagsflöde, starkare försäljning på arbetsdagar, mindre säsongsvariation
- Nackdelar – arbetsplatsdominerat läge
- Känsligt för arbetsstyrkans minskning, påverkas av hemarbete
- Fördelar – boendedominerat läge
- Jämnare flöden, stabilt kundunderlag, mindre beroende av arbetsplatsändringar
- Nackdelar – boendedominerat läge
- Lägre kvälls- och helgflöden, begränsat potentiellt besök från resande
Butik och restaurang i stadsdelens centrumutbud
Ett centrumutbud kan kartläggas utifrån vilka vardagsfunktioner som finns på platsen. Det handlar om kategorier som dagligvaror, apotek, restaurang, personlig service, bibliotek och gym.
En sådan genomgång blir i praktiken en checklista över vilka vardagsfunktioner som efterfrågas i ett centrum. Restaurang kan ingå vid sidan av dagligvaror, apotek, bibliotek och servicefunktioner.
Vid en ny etablering är den avgörande frågan om aktören kompletterar eller konkurrerar. Ett sätt att pröva det är att gå igenom kategorierna i utbudet en i taget: finns apotek, bibliotek, dagligvaror, personlig service, restaurang och gym redan representerade?
I så fall med hur många aktörer och vilka öppettider? En ny restaurang kan tillföra ett tidsmässigt eller målgruppsmässigt komplement.
Den påverkar då centrumets funktion på ett annat sätt än en aktör som riktar sig till exakt samma besökare som en befintlig.
Det kan till exempel handla om lunch när centrumet domineras av kvällsverksamhet, eller mat i anslutning till dagligvaruhandeln. Där utbudet redan är tätt blir effekten i första hand en omfördelning mellan aktörer. Där en kategori saknas kan etableringen i stället stärka centrumet som målpunkt.
Samma checklista gäller för butik: finns dagligvaror, personlig service och restaurang redan representerade, och med vilka öppettider? En ny butik kan fylla en lucka i utbudet eller omfördela besökare från befintliga aktörer.
En aktör med flera enheter kan mätas samlat. Besöksmätning och kassasystem visar om samma kund rör sig mellan områdets olika lägen eller om varje enhet står för sig.
En enhet i ett bostadsområde och en i city kan därmed samspela i stället för att konkurrera. Kundunderlaget skiljer sig mellan adresserna, men lojaliteten följer gästen.
Centrumutbudet kan bedömas tillsammans med uppgifter om området. En saknad kategori kan vara en fråga att undersöka, men statistiken här visar inte i sig att en ny aktör får större effekt än en etablering i en kategori med flera verksamheter.
Centrumutbudet är där butik och restaurang möts. En ny butik kan fylla en lucka i dagligvaror eller personlig service. En ny restaurang kan tillföra lunch där kvällsverksamhet dominerar. Båda bedöms mot befintliga kategorier och öppettider.
Effekten på området beror på om etableringen kompletterar eller konkurrerar. En kompletterande butik kan stärka centrumet som målpunkt. En konkurrerande etablering kan i första hand omfördela besökare. Samma logik gäller restaurang.
Butik och restaurang bedöms mot samma kategorier och öppettider. En ny aktör kan komplettera eller konkurrera.
Checklista för bedömning av ny etablering i centrumutbudet
- Finns dagligvaror redan representerade?
- Finns apotek, bibliotek eller personlig service?
- Är det en lunch- eller kvällsdominerad verksamhet?
- Kommer den nya aktören att fylla en lucka eller konkurrera?
Så följs påverkan på området över tid: försäljning och flöden
Etnologen Håkan Jönsson beskriver att svenska krogar och restauranger har två roller ur stads- och samhällsplaneringsperspektiv. Den ena är mötesplats för dem som bor på platsen; den andra är mat, dryck och husrum för resande och mer eller mindre långvariga besökare.
För butik är SCB:s Detaljhandelsindex det namngivna måttet. Det följer detaljhandelns försäljningsvolym månad för månad; i januari 2025 minskade volymen med 0,7 procent jämfört med föregående månad (SCB).
För butikens flöden finns besöksmätning i butik. Besökarräknare ger besökstal över tid, och försäljning per besökare kan beräknas (Vemco Group).
Besöksdata kan kombineras med hyresgästernas omsättningsdata och ge en capture rate per hyresgäst (Vemco Group).
På områdesnivå finns Cityindex, en nationell rapport som beskriver omsättningsutvecklingen för detaljhandeln, restaurangnäringen, hotellbranschen och kommersiell service i Sveriges stadskärnor. Rapporten tas fram av HUI på uppdrag av Fastighetsägarna.
Cityindex ger en bild av omsättningsutvecklingen i stadskärnorna (Fastighetsägarna).
Svensk Handel har undersökt varför människor besöker olika handelsplatser. Det övervägande skälet att besöka en extern handelsplats är att besöka butiker (71 procent), medan samma siffra för stadskärnan är 56 procent (Svensk Handel).
I stadskärnan är restauranger och caféer nästan lika viktiga som butikerna, tätt följda av nöjen, aktiviteter och evenemang. Det gör att en butik och en restaurang kan behöva olika mått i samma område (Svensk Handel).
För restaurang är segmentet det första att följa. Snabbmat, personalrestaurang och nöjesrestaurang reagerar olika på förändrade flöden, och segmentstatistiken visar historiskt hur branschen svarat på störningar (Visita).
För både butik och restaurang gäller samma grundprincip: mät samma mått före och efter etableringen. Försäljningsvolym, besökstal och konvertering jämförs då mot samma källor båda gångerna.
För butik är en inventering av det lokala utbudet ett komplement till siffrorna. Den visar vilka verksamhetskategorier som redan finns i området och vad en ny aktör kan tillföra.
För restaurang tillkommer läget: en mötesplats för boende och en målpunkt för besökare mäts mot olika underlag. Öppettider och säsongsvariation avgör vilket mått som är relevant.
Butikens kategori avgör om den lever av vardagsärenden eller av besök över tid. Dagligvaror och personlig service mäts mot vardagsflödet, medan sällanköpshandeln är känsligare för hur ofta kunderna återvänder.
Villkoren för etablering påverkas också av planering. Kommunernas planläggning kan ha en inbromsande effekt på benägenheten att etablera butiker inom dagligvaruhandeln, vilket påverkar konkurrensen negativt, enligt Konkurrensverket (Boverket).
För en enskild plats innebär det att en restaurang kan ha två samtidiga funktioner: vardagsmötesplats för dem som bor där, och målpunkt för dem som reser dit. Vilken funktion som dominerar påverkar öppettider, säsongsvariation och hur känslig verksamheten är för förändringar i det lokala kundunderlaget.
Restaurangens roll går att mäta i efterhand. Fungerar en ny restaurang främst som målpunkt syns det i besöksflöden och omsättning på kvällar och helger; fungerar den som mötesplats syns ett jämnare vardagsflöde.
Samma logik gäller butik. En ny butik som fyller en lucka i utbudet kan stärka centrumet som målpunkt, medan en butik i en redan tät kategori främst omfördelar besökare.
Statistik och flödesmätning svarar på olika frågor. Detaljhandelsindex och Restaurangindex visar försäljningsvolym, medan besöksmätning visar flöden.
Tillståndsfrågor hålls åtskilda från den statistiska bedömningen. Den som bedömer påverkan på området utgår från försäljning och flöden, inte från tillståndsprövningen.
För butik handlar platsbedömningen om hur verksamheten passar in i det lokala utbudet. Restaurangens roll kan också bedömas utifrån om den främst fungerar som mötesplats för boende eller målpunkt för besökare.
Så mäts påverkan på området steg för steg
Bedömningen börjar med att skilja mellan restaurangstatistik och annat underlag. För en restaurang kan segmentstatistik visa hur branschen historiskt har svarat på störningar; för en butik behövs en inventering av det lokala utbudet och relevant statistik. Inget av underlagen ger ensamt en säker prognos för en ny aktör.
Jämför med utfallet 2020 för samma segment: snabbmatsrestauranger -1,3 procent, lunch- och kvällsrestauranger -19 procent, kaféer och konditorier -24,7 procent, personalrestauranger och nöjesrestauranger -35,9 procent, trafiknära restauranger -41,2 procent.
Rita därefter upp kundunderlaget inom 1 000 meter: hur många bor där jämfört med hur många som arbetar där? SCB:s siffror visar att arbetsplatsdominerade lägen föll betydligt mer än boendedominerade.
Jämför sedan med tätortsstorleken. Nedgången 2020 var klart större i tätorter över 100 000 invånare än i tätorter under 50 000 invånare.
Kontrollera också om platsen ligger utanför tätort. Där föll restaurangförsäljningen med 27,7 procent 2020, i nivå med de största städerna.
Inventera till sist centrumutbudet kategori för kategori – apotek, bibliotek, dagligvaror, restaurang, personlig service och gym. Avgör om den nya aktören fyller en lucka eller konkurrerar med befintlig verksamhet.
Hämta relevant statistik för kommunen, till exempel SCB:s Detaljhandelsindex för butik och Restaurangindex för restaurang.
Väg in platsens karaktär och fråga om den främst är bostadsnära, arbetsplatsnära eller besöksdriven. För butik bygger bedömningen på Detaljhandelsindex, besöksmätning och det faktiska centrumutbudet, inte på restaurangernas segmentutfall.
Om restaurangen serverar alkohol bör tillståndsfrågan hållas åtskild från den statistiska bedömningen av kundunderlag och försäljning. De historiska tillståndstyperna ovan ger bakgrund till restaurangernas planeringshistoria (planering.org).
Historiska kategorier som fullständiga rättigheter, öl- och vinrättigheter, pilsnercaféer och alkoholfria restauranger förekommer i beskrivningen ovan. De är historiska exempel, inte en redogörelse för vilka krav en ny verksamhet möter i dag (planering.org).
Håkan Jönssons två roller ger en sista kontroll för restaurangen: är platsen främst mötesplats för boende eller målpunkt för besökare? För butik är en separat kontroll att se vilka vardagsfunktioner och verksamhetskategorier som redan finns.
Efter etableringen kan utvecklingen följas med samma slags underlag som användes vid bedömningen. Restaurangutvecklingen per segment går att följa via Restaurangindex, som Visita publicerar och SCB sammanställer.
Uppgifterna om kundunderlaget bygger på relationen mellan boende och arbetande inom 1 000 meter. Enligt SCB:s statistik ser restaurangernas läge i förhållande till bostäder och arbetsplatser ut att ha haft stor påverkan på försäljningen under 2020, och Stefan Svanström, expert på geografiska informationssystem på SCB, lyfter fram den relationen.
SCB:s kartläggning av restaurangernas försäljning 2020 publicerades i april 2021 och ger jämförelsetal per tätortsstorlek, per län och per läge. Den kan användas som stresstest för den nya etableringen.
Utbudet i centrum kan inventeras på nytt med samma kategorier som vid den första genomgången.
För restauranger kan kundunderlaget jämföras med SCB:s uppgifter om boende och arbetande i närområdet. Sambandet i statistiken gäller restaurangernas utfall och ska inte behandlas som ett effektmått för butik.
Restauranger och butiker behöver var sin statistisk jämförelse. För restaurang är segmentet relevant, exempelvis snabbmat, personalrestaurang eller lunch- och kvällsrestaurang. För butik är en inventering av det lokala utbudet och annat relevant underlag viktiga.
Planeringen kan använda samma typ av underlag före och efter etablering, men skilja mellan branscherna. För restaurang kan Restaurangindex visa utvecklingen per segment. En lokal inventering visar vilka verksamheter som faktiskt finns i området.
Så mäts påverkan på området steg för steg
- Skilj mellan restaurang- och butikstatistik
- Jämför med segmentutfall 2020
- Analysera kundunderlag inom 1 000 meter
- Jämför med tätortsstorlek
- Inventera centrumutbudet kategori för kategori
- Följ utvecklingen efter etableringen



