Så jämför du serviceutbud mellan stadsdelar utifrån behov och tillgänglighet

Börja med behovsbilden i varje stadsdel

Demografi och hälsa styr servicebehovet. Enligt Statskontoret påverkas servicebehoven i kommuner och regioner bland annat av åldersstruktur och folkhälsa. Ta fram en behovsprofil per stadsdel innan du räknar verksamheter: andel barn, andel äldre, andel med hemtjänst eller LSS-insatser, plus folkhälsodata som sjukfrånvaro och vårdbehov.

Jämför inte bara antalet verksamheter per stadsdel. Två stadsdelar kan ha lika många bibliotek eller vårdcentraler men olika stora grupper med stora behov. Vikta utbudet mot behovsprofilen: en stadsdel med hög andel äldre behöver annan service än en med hög andel barn och unga. Kartlägg exempelvis äldreomsorg, förskola och skola, socialtjänst, vårdcentral, bibliotek och fritidsgård.

Fånga social utsatthet och framtida risker

Forskningen om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden frågar vilka områden som tenderar att bli föremål för framtida sociala risker och konflikter. Där används statistiska samband kopplade till redovisade index (ILC). Använd liknande områdesindex för att komplettera behovsbilden: de kan flagga stadsdelar där servicebehovet kan öka eller där befintlig service inte når fram.

Kombinera indexet med lokala data om till exempel försörjningsstöd, arbetslöshet, trångboddhet, skolresultat och trygghet. Ett index är en signal, inte ett facit; verifiera mot verksamheternas egna underlag. Har en stadsdel hög social risk och låg tillgänglighet till stöd och rådgivning är det en prioriteringsgrund.

Mät tillgänglighet – fysiskt och digitalt

Mät tillgänglighet i flera dimensioner: geografiskt avstånd och restid till servicepunkter, öppettider, kö- och väntetider samt digitala kanaler. Underlaget för budget 2023 med inriktning 2024 och 2025 för Spånga-Tensta stadsdelsnämnd anger att verksamheten behöver ha hög tillgänglighet för att möta invånarnas behov av stöd och rådgivning, och att digitala kommunikationsvägar mellan invånare och verksamheten är en del av detta.

Jämför tillgänglighet mot behov: en stadsdel med många äldre eller personer med funktionsnedsättning kan behöva fysiska träffpunkter och telefonservice, medan en med många unga vuxna kan nås digitalt. Räkna restid i minuter, öppettider per vecka, väntetid till stöd och rådgivning samt andel invånare som kan utföra ärenden digitalt.

Visualisera jämförelsen i kartor och indikatorer

Studien ”Att visualisera social hållbarhet i fysisk planering” undersöker hur aspekter av begreppet social hållbarhet kan förstås och visualiseras inom fysisk planering. Använd samma grepp: lägg behovsdata, servicepunkter och tillgänglighetsmått i kartlager så att skillnader mellan stadsdelar syns.

Visualisera exempelvis andel äldre, andel barn, folkhälsodata, ILC-index, antal servicepunkter, öppettider, restid och digital täckning. Kombinera en karta över behov med en karta över utbud och tillgänglighet. Där behoven är höga och tillgängligheten låg uppstår gap som kan prioriteras.

Väg samman behov och tillgänglighet till ett jämförelseunderlag

Bygg en matris per stadsdel med fyra kolumner: behovsprofil (ålder och folkhälsa), social risk (ILC eller liknande index), tillgänglighet (fysisk och digital) och befintligt serviceutbud. Poängsätt eller rangordna inte bara utbudet, utan gapet mellan behov och tillgänglighet.

Använd underlaget i budget och planering. Spånga-Tensta stadsdelsnämnds budgetunderlag lyfter hög tillgänglighet för stöd och rådgivning, och forskningen om social hållbarhet visar hur visualisering kan användas i fysisk planering. Prioritera insatser där hög social risk sammanfaller med låg tillgänglighet, och följ upp om serviceutbudet faktiskt når de grupper som behovsprofilen pekar ut.

Steg-för-steg-jämförelse av serviceutbud i stadsdelar